Så har Juholt kommits på med för långa fingrar i syltburken. Jag tvivlar inte på att han kommer betala tillbaka allt, men stor del av skadan får han skylla sig själv för.
Har man förtroendeuppdrag så är ersättning och förmåner för dessa också en förtroendefråga. Politiker är vanliga människor och riskerar alltid att kompensera sig själva. En toblerone här, kolsyrevatten på mötet där eller återgår från föräldraledighet bara under sommarlovet. Andra människor tar lite pennor eller post-it-lappar och många spelar Wordfeud på arbetstid, etc....
Jag tycker vi pratar ersättning till politiker för lite. Jag tycker de som kommit upp i ersättningshirakin för fort slutar reflekterar om rimligheten och eventuella åsikter man hade när man var lägre i hirarkin.
Varje månad får jag själv ett fast arvode (drygt 500 kr) för mitt uppdrag som ersättare i fullmäktige. Jag är övertygad att många inte gör något för den ersättningen. Jag anser däremot att det är en förtroendesak att jag läser rimlig mängd av de kilon med beslutspapper jag får varje månad.
Med tydlighet så skulle inte Juholt gå vilse och tycka att en fyrarummare är en skälig övernattningslägenhet. Jag tycker att det med ersättning ska följa en förväntad motprestation. Sedan kan vi diskutera om motprestationen är för lite istället.
Bra inlägg!
SvaraRaderaDet sätts inte i proportion vad ett antal människor i landet (s.k. politiker) levererar för mängd tid för samhällets skull, utan någon större ersättning alls...
Du glömde f.ö. säga att den summa du (och jag) får för kommunfullmäktige är brutto FÖRE skatt...
/M-kollega Fredrik
Helt rätt Fredrik.
SvaraRaderaJag tjänade faktiskt mer per nedlagd timme på mitt sommarjobb på 80-talet än jag gjorde per nedlagd timme i BUN förr.
Å andra sidan finns det massor med frivilligarbete i samhället som är oavlönat.
Jag tror många politikers ersättningar alltid kommer sticka ut för många människor även om man försöker definiera vilken motprestation man förväntar sig för ersättningen.