Brott mot barn och preskriptionstid

Brott mot barn är alltid upprörande.  Ibland är förövaren en närstående som barnet har ett beroende av.  Brottet kan vara fysiskt, men även ekonomiskt (lån upptagna, bankmedel försnillade, etc).

En enkel åtgärd jag önskar man borde utreda är att preskriptionstiden när barn är brottsoffer börjar räknas från när barnet fyller 18.

Samvetsfrihet inom vården

I dagarna diskuteras ifall samvetsfrihet inom vården ska tillåtas. Många är upprörda och en del anser det självklart.

Det jag tror är upprörande (åtminstone för mig) är det religiösa inslaget.  Personer vill hänvisa till sin religion för att få slippa utföra vissa moment.  Religion står inte högt i kurs hos majoriteten kan man konstatera.

Att hänvisa till religion är ofta att inte ha någon egen åsikt i moraliska frågor.  Det blir inte bättre av att bibeln är full av omoraliska påbud eller regler som personen valt att inte följa. Jag respekterar de som har en ståndpunkt och är öppen för att ändra uppfattning.  Då kan vi prata om saken och öka vår förståelse för varandra.

Själv vill jag inte arbeta inom vissa delar av spelindustrin eller militärindustrin.  Det är inget konstigt med det. Skulle arbetsförmedlingen försöka få mig att bli slaktare så säger jag nej - och jag kan göra det utan att hänvisa till religion.

Religionshänvisningen är lite som att säga "min mamma har antytt att jag inte borde göra det".  Ett fegt och en ointelligent ståndpunkt (om man inte är ett barn).  Jag uppmanar troende att stå för sina åsikter och inte gömma sig bakom religionen.

Jag uppmanar även troende att faktiskt läsa bibeln.  När du sedan inte får ihop logiken och moralen så har du en grund att skapa dig en egen moralisk uppfattning.

Till sist en lite rolig frågesport om bibeln:




Nu blev det lite mycket religion i inlägget.  Vad gäller samvetsfrihet så är det chefen för vårdenheten som har ansvar för att verksamheten fungerar.  Om en enskild barnmorska kan slippa vissa moment men helheten fungerar så är det inga problem anser jag.  Men om vårdenheten inte kan ge den vård medborgarna har rätt att kräva så blir det i slutänden skäl för uppsägning.  Tråkigt för individen, men inget alternativ för samhället.

Mandatfördelning utan utjämning

Sollentuna har två valkretsar.  I Sverige finns inget utjämningssystem vilket innebär att ett parti kan få 1.99 mandat i båda valkretsarna och detta avrundas nedåt.

Jag har nedan gjort en tabell med valresultatet där jag tagit bort partier som inte kommit in.  Sedan har jag summerat vad valresultatet skulle ge ifall Sollentuna varit en enda valkrets och jämfört med utfall.

		Röster	Procent	Mandat	Mandat utfall
M	Moderaterna	15792	37,26%	22,73	22
C	Centerpartiet	2178	5,14%	3,13	3
FP	Folkpartiet liberalerna	3919	9,25%	5,64	6
KD	Kristdemokraterna	2191	5,17%	3,15	4
S	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	8293	19,57%	11,94	12
V	Vänsterpartiet	1637	3,86%	2,36	2
MP	Miljöpartiet de gröna	3670	8,66%	5,28	5
SD	Sverigedemokraterna	1824	4,30%	2,63	3
SPA	Sollentunapartiet	2881	6,80%	4,15	4
	Summa	42385	100,00%	61	61

Här noterar jag att M borde fått 22,73 mandat, men det avrundades nedåt.  Att jämföra med FP 5,64 och SD 2,63 mandat som vardera avrundades uppåt.
KD är vinnaren som med 3,15 mandat avrundats till 4.

Systemet är inte bra.  Att införa utjämningsmandat är ett första steg.

Min långsiktiga lösning är mer avancerad och går emot fixeringen av "en ledamot en röst". Det må vara lite yxigt, men det är inte omöjligt att låta en person (säg förstanamnet) ha 1,73 röster.  Alla övriga ledamöter i partiet har en röst, men en person har rätt att företräda den del som inte räckte till ett mandat.  På det sättet skulle varje röst i valet alltid ge utslag i valresultatet.

Annat sätt att se det är att fullmäktige i Sollentuna har 42385 röster (som aktier) och varje ledamot tilldelas i medel ca 694 röster (men FP-ledamöter får 653 röster var medan MP får 734 röster var).  Det skulle vara tydligt att det alltid framgår att FP som grupp företräder 3919 väljare.  Jag tror ni fattar systemet, och jag fattar att en sådan förändring är väldigt svår att få till stånd...

En enkel valanalys

Valdammet har knappt lagt sig än, men jag vill föra fram ett par tankar om varför det gick som det gick.

Alliansen förlorade på:

• Samma lag som för 8 år sedan upplevdes trött.  Förvisso har flera ministrar bytts ut, men inte så att det märkts i någon större utsträckning.  Fler borde ha bytts ut 2012 så att våra minstrar verkat hungriga.  Även Reinfeldt borde funderat på sin framtid redan 2012.
• Moderaternas affischer i valet var övervägande negativa.  De berättade inte vad de vill, utan vad som skulle hända om alliansen förlorade. "R.I.P RUT" skulle varit "Behåll RUT", etc.
• Valmanifestet kom för sent och var för mycket text.
• Reformstopp må vara ansvarsfullt, men det pekar inte direkt ut riktningen.
• Ideologi saknades i debatten och de flesta partier (utom främst SD) skulle framstå mer förståligt.  Sedan ska kortsiktiga förslag (som vinster i välfärden) malas ner på att de är orimliga att lagstifta mot.

Sverigedemokraterna vann på:

• Att alla pratade om dem och använde dem som slagträ och paria.  Min fiendes fiende borde vara min vän - och SD var allas fiende...
• Att deras väljare tror att SD inte är rasistiska trots att företrädare gång på gång visar att de har ett behov att skriva rasistiska åsikter i medier.

Feministiskt Initiativ vann på:

• Gudrun Schyman
• Att väljarna inte satt sig in i partiprogrammet utan nöjer sig att läsa partinamnet.

Listan är såklart mina subjektiva bedömningar och många väljare har någon annan anledning att rösta som de gör.   Jag känner att jag vill göra listan längre, men det är inte bakåt man ska fokusera livet på.

Rösta på den som gynnar dig

En del funderar på om man ska rösta på det parti som gynnar en själv eller på det parti som gynnar flest.  Min inställning är att man ska rösta på det parti som är bäst för en själv.

Men det innebär inte att jag bara ser på plånboken.  Inte heller att jag är kortsiktig.  I vågskålen ligger nämligen parametrar som:

• Hur fördelas MINA skattepengarna?
• Vilken äldrevård kommer JAG få när jag blir äldre (och därmed planera dagens äldrevård inför mina behov).
• Vilken skola kommer MINA barnbarn må bäst i (och kunna betala för gamle morfars äldrevård).
• Det är JAG som blir lycklig att lämna över en god (nåja godtagbar) miljö efter mig till barnbarnen.
• Om JAG råkar ut för en olycka så behöver sjukpensionen vara rimlig. Det är för sent att fixa det efter olyckan.
• etc, etc.

Listan kan göras lång.  En del skiter i andras välbefinnande, men jag är lycklig när fler har det bra och villkoren efter omständigheter är rimliga.  Därför har jag alltid röstat för det parti som strävar mot hur JAG vill att världen ska se ut.

Om DIN värld slutar vid din egen plånbok så har du ett fattigt liv, likaså om DIN värld slutar i någon annans plånbok....

Medborgarlön fungerar inte

Piratpartiet sällar sig till vänsterblocket och föreslår att vi ska ha medborgarlön. Det låter vackert, men i praktiken är det orimligt.

Istället för att räkna själv så kan ni läsa på bloggen för Ander S Lindbäck eller Certatio.

Någon uträkning har inte Piratpartiet gjort, vilket man kan förstå eftersom siffrorna skrämmer.

Ännu mer skrämmande blir de när man beräknar att syftet till viss del är att färre folk ska arbeta och betala skatt.

Man kan anta att piratpartister ser framför sig hur de kan spela på datorn på heltid och se gratis filmer resten av tiden - och till det få en lön.  Det känns väldigt soft, men lika orealistiskt som att ha lottovinst som försörjningskälla.

Bunkeflomodellen i praktiken

Sollentunapartiet vill införa Bunkeflomodellen i hela Sollentuna.  Barnen kan få dansa vid bänkarna exempelvis (sagt i debatten i fullmäktige när motionen avslogs).  Kristdemokraterna visar sig också vara positiva till att prova modellen (vilket i sig är en mycket mer pragmatisk hållning).

Bunkeflomodellen går ut på att barnen skulle få 45 minuter idrott varje dag, istället för 2 gånger i veckan (redan från första klass).  Betygen ökar då markant.

Likt en viskningslek så refereras modellen så av de flesta.  Få verkar ha läst resultaten.

En som har läst resultaten är Jacob Gudiol som har mindre lyriska ord om resultaten.  Exempelvis att flickors resultat inte ökade eftersom de redan var höga.  Läs gärna hans sammanfattning - det är både ris och ros.

Jag är som han skeptisk till att modellen ökade betygen.  Antalet elever som ingick är dessutom väldigt få.  Det känns troligare att elever som känner sig sedda av lärare och lite "märkvärdiga" skapar bättre resultat.  Musikklasser är ett annat exempel som har bättre resultat.

Idrott är alltså inte mirakelpillret. Snarare engagerade lärare som smittar av sin glädje för en aktivitet till barnen.  Varje skola bör hitta sin nisch efter sina förutsättningar - det kan vara musik, idrott, körsång, datorer, språk, etc.

Tyst asfallt kändes skönt

I dagarna åkte jag över sträckan i Rotebro som fått tyst asfallt.  Jag kan intyga att den kändes tyst inne i bilen.

Samtidigt gör all nylagd asfallt det, så vi får se hur de blir i längden....

Religionsfrihet i detta land

Lite tankar om religion....

Religionsfriheten i landet brukar framhållas ofta någon öppet göra handlingar som religionen påbjuder.  Vad som inte framhålls är att alternativet till religionsfrihet är religionstvång.  Friheten är inte till för att alla ska få göra vad de vill i religionens namn utan friheten är till för att man ska slippa göra något i någon religions namn.

Att gömma sitt handlade bakom sin religion förstör dialogen med mig.  Stå för vad du gör och vad du tycker och vi kan diskutera våra ståndpunkter.  Att som en robot gömma sig bakom ett citat i bibeln är ett barnsligt trick för att slippa stå för sina åsikter (som Åke Greens utfall mot homosexuella eller inte äta fläskkött, etc).

Jag kan gärna lyssna på någon som ska berätta varför religionen är sann, men den ömsesidiga respekten innebär att jag ska få uttrycka varför den inte är sann.  Ett sätt att respektera varandra är därför att inte blanda in religion i samtal och åsikter.

Sedan är jag förundrad att så många som anser att bibeln är en helig bok inte har läst den.  Att läsa bibeln är ett bra sätt att börja ifrågasätta kyrkan och sedan själv fundera över verkligheten.

Konsten att locka folk till valurnor

Jag lyssnar på Godmorgon Världen och deras inslag om konsten att locka folk till valurnorna i EU-valet.
Den bäste metoden är visst röstplikt.  Det tycker ingen i inslaget låter lockande, inte jag heller.

Den metod som inte nämndes och som jag tycker låter trevlig är skattereduktion för röstande.  Varje röstande får en summa (200kr, 400kr eller 1000kr) insatt på sitt skattekonto efter avlagd röst.  Summan bör antagligen vara låg men tillräckligt hög för att vara värt besväret att rösta.  Kostnaden är administrationen eftersom återgivning av skattepengar kan ses som nollsummespel.

Med tanke på kostnaden att uppmana folk att rösta så kanske det till och med blir ett plus.

Att inte rösta är på ett sätt ett åsiktsuttryck.  Så i kombination med ovan förslag skulle jag vilja att blanka sedlar kan innehålla kryssrutor där får ange anledningen till att man röstar blankt.  Om orsaken är "gillar inte EU" eller "hittar inget bra parti" så tycker jag man ska få uttrycka den åsikten.

Är EU-valet viktigt?

Jag ska rösta i EU-valet.  Det är viktigt att inte kasta bort sin möjlighet att föra fram den som bäst företräder ens egen åsikt.  Högt valdeltagande stärker demokratin och starkare demokrati främjar fred.

Är du inte nöjd med politikerna så starta gärna eget parti eller bli själv politiker.  Är du ändå missnöjd så fundera gärna en gång till om ett "missnöjesparti" är bättre.  Utlovar de grönare gräs så undersök om det verkligen är så.

Men är EU-valet ett bra val?  I valet till kommuner, landsting och riksdag så röstar drygt 7 miljoner väljare fram 44000 politiska poster.  Till EU-parlamentet ska samma antal välja 22 politiska poster. Man kan fundera var gränsen går för att väljarmotivationen ska vara hög.

Om valet är viktigt eller ej kan bara du som röstberättigad svara på.  Jag tänker inte kasta bort min röst, även om jag har svårt att motivera mig att lägga massor med fritid på att (förhoppningsvis) få in en liberal kandidat till i parlamentet genom dela flygblad eller bevaka vallokaler.  Flygblad kan jag däremot dela som motionsalternativ.

Men jag tycker att man har inte rätt att gnälla på en politiker som man inte röstat fram.  Gnäll på de som röstat fram den politikern.  Har du inte röstat alls så gnäll på dig själv att du inte lade din röst på någon bättre.

Ferieskola i Sollentuna

I veckan beslöt Barn- och ungdomsnämnden på Folkpartiets initiativ enhälligt att vi ska utreda möjligheten till ferieskola i Sollentuna.  Lite extra glad är jag eftersom jag skrev utkastet och har lobbat för det ett tag internt.  Det har inte varit något hårt motstånd mot det, men i politiken så är det mesta segt ifall man som jag inte styr skutan.

Att kalla det ferieskola istället för sommarskola tycker jag är viktigt eftersom jag är lite skeptisk till att bara sommaren är lämplig tidpunkt att hjälpa barn som har lite trögt i nått ämne.

I höst får vi en utredning om förutsättningarna.  Den ska bli intressant att läsa.

Romer, asfaltsläggare och IT-konsulter

I veckan avhystes de romer som bodde i ett improviserat läger i Helenelund.  Jag var själv där och såg lite före och efter avhysningen.

För att göra resonemanget kort så måste alla inrätta sig i de boenderegler vi har.  Det gäller för romer likaväl med asfaltsläggarna (som kommer varje år) eller för en IT-konsult eller svenska hemlösa.  Vill man bo i tält så gäller camping eller allemansrätt.


Sedan finns mer problematik runt de rumänska romerna och irländska asfaltsläggarna. Jag berör inte de frågorna eftersom svaren är så långsiktiga.

Delad arbetspass är inte bra

I veckan har vi hört om delade arbetspass i nyheterna. D.v.s. du jobbar ett par timmar, är ledig en stund och jobbar sedan fler tider.

Sånt här är för mig i stort en styggelse.  Något förbud vill jag absolut inte ha eftersom jag är övertygad att det passar många.  En stund ledigt, hem och gå ut med hunden, etc.  Underbart för dessa personer som hittat rytmen.

Men för den som inte har nära hem så kan det bli straffkommenderade håltimmar.  För dessa personer är det snarare så att de har dubbla deltidsarbeten.  Ingen ska tvingas jobba så utan kompensation. Om arbetsgivaren inte kan tillhandahålla sammanhållet arbetspass så är det inte orimligt att den anställde kan vara arbetslös resterande tid (och leta annan arbetsgivare).

På samma sätt får ett arbetspass aldrig vara för kort.

40-talister ska gynnas igen?

Nyss lade en "nybyggarkommision" fram sina förslag hur man ska få fart på nybyggandet.  Jag har inte läst dem och jag har ingen anledning att tro att de kommit till felaktiga slutsatser.

Som 70-talist blir man lite trött när lösningen på de äldres inlåsningseffekt kommer på tal.  Det är såklart ett problem när man inte har råd eller ekonomisk motivation att flytta till ett mer lämpligt boende än den stora villa man kanske bor i.  I klartext är det 40-talister som vi pratar om.  Mina fördomar om många i den generationen är att de köpt sina hus och sedan via avdrag och inflation så har de på kort tid amorterat av hela huset.  Nu låter det som att de är missnöjda med vinsten de kommer göra vid försäljningen och önskar få behålla mer pengar.

Förlorare riskerar bli de generationer som inte har råd att köpa de dyra husen och är utlämnade att hyra de dyra bostäderna som 40-talisterna inte tycker sig har råd med.  Dessutom kommer kostnad för all restid för hemtjänsten i framtiden antagligen tillkomma.

Jag hörde själv en politiker (40- eller 50-talist) uttrycka från talarstolen att "bostadsbristen kan hjälpas en bit om jag får behålla mer pengar när jag flyttar".

Något känns inte solidariskt här.  Även om det är rätt att minska reavinstskatten så känns det inte rättvist.  Men vem har sagt att livet ska vara rättvist.

Partiers uppgång och fall

Jag ogillar när partier funderar i banor "vad ska vi tycka nu för att folk ska gilla oss?".  Redan frågan visar att man är fel ute.  Frågeställningen ska möjligen vara "vad tycker folk är viktigt, och vad tycker vi i den saken".

Att ta egen ställning i en fråga innebär ibland att man inte får alla med sig.  Men det kan även visa vilken ideologi man har.

Jag gillar partier med ideologi.  Målet med ideologi är för mig att förändra samhället i en riktning.  Problemet uppstår däremot när samhället förändrats dit man vill eller när tiden gått ifrån den samhällssyn man utgår från. Likaså ifall alla plötsligt är överens om riktningen man har.

Exempel 1: Det är inte svårt att se att ett Bondeförbund var rimligt att enas kring.  Det var inte länge sedan Sverige var ett bondesamhället och många problem/lösningar hörde till det området.  Nu har den grundförutsättningen tappats och vi ser hur Centern på riksnivå saknar en stomme att samlas kring.

Exempel 2: Arbetare hade gemensamma intressen för 100 år sedan.  Inget snack om den saken.  Men idag har vi ett socialistiskt samhället som alla i stort är eniga kring att vi ska ha. Så nära målet så blir det oklart vilken riktning som är framåt.

Exempel 3: Det är trångt i mitten också.  Mitt eget liberala folkparti får det svårare att förklara sig när fler partier anammat synsättet.

Exempel 4: Åt motsatt håll går att miljöfrågor blir viktigare med tiden.  Att knipa åt sig det namnet är nog lika viktigt som att heta arbetarparti förr.  Även om många väljare röstar på att ett partinamn låter bra så finns det ofta en substans som man enas kring.

Vad jag vill komma till är egentligen att jag inte tycker ett parti ska byta ideologi.  Med flaggan i topp ska man styra i linje med den ursprungliga planen.  När man nått målområdet och inte kommer överens om framtida riktning så ska man inte sörja om skeppet går mot botten. Partiets ideologi kommer tillbaka när behovet uppstår.

Vinster i välfärden

Frågan om vinster är inte lätt. Saker hänger ihop mer komplicerat än det här inlägget har plats till.  Men min syn på saken ska jag försöka förklara.

• Kvalité är viktigast.  Dålig kvalité samtidigt som man gör vinstuttag är såklart inte OK.  Bolag som haft dålig kvalité ska kunna bli skadeståndsskyldiga.  I ett produktbolag är det enkelt, men i ett tjänstebolag blir det mer komplicerat, men det borde vara möjligt.
• Vinstuttag i sig upprör inte mig.  Däremot hur företag kan slussa vinster till skatteparadis.  Så för mig är det skatteparadis som ska motarbetas i första rummet.
• Uttag av överdriven vinst/lön/bonus med en senare konkurs är också upprörande. En konkursförvaltare borde kunna återkräva pengar oavsett bransch ifall utbetalning visar sig vara omotiverad.

Vinst kan ta sig många uttryck.  Den som i framtiden vill komma undan ett förbud på vinst inom skola och vård kan göra så här:

• Hög lön/styrelsearvode till ägaren.
• Bilda att städbolag som tar hutlöst betalt.

Jag drar gärna parallell med Bingolotto. Bilen de lottar ut för 250.000kr har de köpt av sitt eget bullvanbolag som i sin tur köpt den för 225.000kr av Volvo. Du ska inte tro att du får rabatten.

Den som vill sko sig förbi ett eventuellt förbud kan alltså alltid göra så.  Regelverket för att förhindra det kommer bli väldigt väldigt komplicerat.

Så jag tycker man ska fokusera på kvalité istället.  Duger inte kvalitén så ska orsak sökas och skadestånd kunna utkrävas.