Mandatfördelning utan utjämning

Sollentuna har två valkretsar.  I Sverige finns inget utjämningssystem vilket innebär att ett parti kan få 1.99 mandat i båda valkretsarna och detta avrundas nedåt.

Jag har nedan gjort en tabell med valresultatet där jag tagit bort partier som inte kommit in.  Sedan har jag summerat vad valresultatet skulle ge ifall Sollentuna varit en enda valkrets och jämfört med utfall.

		Röster	Procent	Mandat	Mandat utfall
M	Moderaterna	15792	37,26%	22,73	22
C	Centerpartiet	2178	5,14%	3,13	3
FP	Folkpartiet liberalerna	3919	9,25%	5,64	6
KD	Kristdemokraterna	2191	5,17%	3,15	4
S	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	8293	19,57%	11,94	12
V	Vänsterpartiet	1637	3,86%	2,36	2
MP	Miljöpartiet de gröna	3670	8,66%	5,28	5
SD	Sverigedemokraterna	1824	4,30%	2,63	3
SPA	Sollentunapartiet	2881	6,80%	4,15	4
	Summa	42385	100,00%	61	61

Här noterar jag att M borde fått 22,73 mandat, men det avrundades nedåt.  Att jämföra med FP 5,64 och SD 2,63 mandat som vardera avrundades uppåt.
KD är vinnaren som med 3,15 mandat avrundats till 4.

Systemet är inte bra.  Att införa utjämningsmandat är ett första steg.

Min långsiktiga lösning är mer avancerad och går emot fixeringen av "en ledamot en röst". Det må vara lite yxigt, men det är inte omöjligt att låta en person (säg förstanamnet) ha 1,73 röster.  Alla övriga ledamöter i partiet har en röst, men en person har rätt att företräda den del som inte räckte till ett mandat.  På det sättet skulle varje röst i valet alltid ge utslag i valresultatet.

Annat sätt att se det är att fullmäktige i Sollentuna har 42385 röster (som aktier) och varje ledamot tilldelas i medel ca 694 röster (men FP-ledamöter får 653 röster var medan MP får 734 röster var).  Det skulle vara tydligt att det alltid framgår att FP som grupp företräder 3919 väljare.  Jag tror ni fattar systemet, och jag fattar att en sådan förändring är väldigt svår att få till stånd...

En enkel valanalys

Valdammet har knappt lagt sig än, men jag vill föra fram ett par tankar om varför det gick som det gick.

Alliansen förlorade på:

• Samma lag som för 8 år sedan upplevdes trött.  Förvisso har flera ministrar bytts ut, men inte så att det märkts i någon större utsträckning.  Fler borde ha bytts ut 2012 så att våra minstrar verkat hungriga.  Även Reinfeldt borde funderat på sin framtid redan 2012.
• Moderaternas affischer i valet var övervägande negativa.  De berättade inte vad de vill, utan vad som skulle hända om alliansen förlorade. "R.I.P RUT" skulle varit "Behåll RUT", etc.
• Valmanifestet kom för sent och var för mycket text.
• Reformstopp må vara ansvarsfullt, men det pekar inte direkt ut riktningen.
• Ideologi saknades i debatten och de flesta partier (utom främst SD) skulle framstå mer förståligt.  Sedan ska kortsiktiga förslag (som vinster i välfärden) malas ner på att de är orimliga att lagstifta mot.

Sverigedemokraterna vann på:

• Att alla pratade om dem och använde dem som slagträ och paria.  Min fiendes fiende borde vara min vän - och SD var allas fiende...
• Att deras väljare tror att SD inte är rasistiska trots att företrädare gång på gång visar att de har ett behov att skriva rasistiska åsikter i medier.

Feministiskt Initiativ vann på:

• Gudrun Schyman
• Att väljarna inte satt sig in i partiprogrammet utan nöjer sig att läsa partinamnet.

Listan är såklart mina subjektiva bedömningar och många väljare har någon annan anledning att rösta som de gör.   Jag känner att jag vill göra listan längre, men det är inte bakåt man ska fokusera livet på.

Rösta på den som gynnar dig

En del funderar på om man ska rösta på det parti som gynnar en själv eller på det parti som gynnar flest.  Min inställning är att man ska rösta på det parti som är bäst för en själv.

Men det innebär inte att jag bara ser på plånboken.  Inte heller att jag är kortsiktig.  I vågskålen ligger nämligen parametrar som:

• Hur fördelas MINA skattepengarna?
• Vilken äldrevård kommer JAG få när jag blir äldre (och därmed planera dagens äldrevård inför mina behov).
• Vilken skola kommer MINA barnbarn må bäst i (och kunna betala för gamle morfars äldrevård).
• Det är JAG som blir lycklig att lämna över en god (nåja godtagbar) miljö efter mig till barnbarnen.
• Om JAG råkar ut för en olycka så behöver sjukpensionen vara rimlig. Det är för sent att fixa det efter olyckan.
• etc, etc.

Listan kan göras lång.  En del skiter i andras välbefinnande, men jag är lycklig när fler har det bra och villkoren efter omständigheter är rimliga.  Därför har jag alltid röstat för det parti som strävar mot hur JAG vill att världen ska se ut.

Om DIN värld slutar vid din egen plånbok så har du ett fattigt liv, likaså om DIN värld slutar i någon annans plånbok....